Lance och jag

Den trogna bloggläsaren kanske har uppmärksammat att mitt namn slutat dyka upp i träningsinläggen. Jag har något gemensamt med Lance Armstrong och det är definitivt inte en passion för att cykla. Vår gemensamma nämnare är testikelcancer.

Efter en operation vid tiden för Vätternrundan var det en enkulig man som halvt frös ihjäl i Västerdalälven. Tyvärr räckte det inte med att ta ut testikeln utan jag genomgår nu cellgiftsbehandling för att ett par lymfkörtlar var förstorade. Behandlingen består av fyra omgångar och jag har nu bara en kvar.
Den kommer vara klar en vecka innan Lidingöloppet och även om tävlingsmänniskan i mig vill ut och springa i backarna så vågar jag inte göra ett försök. Jag kastar in handduken för årets satsning och längtar istället efter att ha nio mils skidåkning framför mig när jag står på startlinjen i Berga by i Vasaloppet 2008.

Förhoppningsvis har Erik då fått tummen ur och anmält sig så att hela klassikergänget är intakt. Min enda testikel producerar nämligen tillräckligt mycket testosteron för att jag ska vilja staka ifrån grabbarna i skidspåret. Men lika bittra konkurrenter som Eero och Erik är till mig i motionsspåren lika stort stöd har de varit under min sjukdom. Jag vill ge ett stort tack till dem!

Till sist vill jag passa på att uppmana alla grabbar undersöka sina testiklar. Testikelcancer är en av de mest lättbotade cancrarna och det är lättare ju tidigare den hittas. Tips om hur man undersöker sina testiklar och information om sjukdomen hittas här: http://www.checkemlads.com/